Ich robot

åtta dagar senare= ich habe einen kleinen robot en meinen haltz. das robot sprechen ein sproch ich nicht verstehen.
alla förstår att jag menar att jag har en robot i halsen som sitter på stämbanden och gör ont och är hes? bra. nilfisken har också varit dum idag; bråkat och åsamkat mig stor smärta i vänsterfoten, slingrat sig fram på sitt flegmatiska nilfiskiga vis utan tillstymmelse av entusiasm inför dammsugningen. jag tror den har gjort sitt om jag ska vara helt ärlig. synd på en så pass snygg metallisk skönhet men allt har ett slut förr eller senare... och våra skärmytslingar kan bli ett minne blott. skönt.

apropå mina senaste inlägg här: de är inte något jag kommer att sätta i system, om ni förstår hur jag menar. jag har åsikter, ja, men det var inte därför jag började skriva här. nej, här vill jag egentligen mest leka med fulskön fulhet, fantasi, ord, texter, bilder, funderingar, drömmar, yta, djup och annat krafs som för dagen råkar segla förbi. montezumas hämnd och muspip med tango, kvittenost, jordgubbar och nitratfilm liksom.

så att ni vet vart ni befinner er menar jag. och att jag också vet det.

annars? jodå, flyter. har inte känt efter riktigt, men... jo, bra faktiskt. ganska jämn, mindre trött, mer ljus. glad tror jag. ihopsamlad. okontaminerad. u.a.
längtar efter våren och sommaren förstås, och den där resan med.

härförleden fick jag förresten en underbar liten present, en bok med en samling bakrecept; plötsligt öppnar sig en ny värld av ickebakta blåbärscheesecakes, puderrosa maränger, mustiga kolatårtor med valnöt, puffiga pavlovas med inlagd frukt och vit choklad... jag vill göra allihop! nu! gud, jag kommer att gå bärsärkargång i baktillbehörshyllan. man skulle nästan kunna säga att bärsärken börjat redan faktiskt: jag köpte multikolorerat prickströssel idag, i förra veckan köpte jag lila/rosa strösselhjärtan som smakar björnbär och hallon. känns bra. de ligger i skafferiet och väntar, bidar sin tid...