Ställbart minne

Jag ska ta bort det snaskiga rosa snart, lovar.

Eftersom mitt första inlägg var långt har jag väntat en hel vecka på att lägga in ett nytt (det är inte alls för att jag varit upptagen) . Under tiden har Obama gudskelov vunnit valet i USA, jag har av okänd anledning sovit dåligt och drömt märkliga drömmar om en kines som vill sälja röd pepparrot beströdd med fågelfrön till mig för femtusen kronor (enligt honom gör den underverk), och upptäckt att jag blir mer krullhårig för varje år som går. Jag börjar på allvar undra om allt står rätt till, förstår inte vart det kommer ifrån? Är det ett gammalt arv som först nu sticker ut nosen, eller någon avlägsen släkting i Liepzig, Nordeste eller Hertogenbosch som ger sig till känna?

Möjligen har jag blivit rymdnappad. Bortförd och transformerad, likt zombierna i Carpenters fabulösa tidsdokument They live.
Om ni av en händelse råkar stöta på ett par mystiska svarta solglasögon i en grön papperskorg någonstans ute, vänligen ikläd er dessa och uppsök mig.
Vi kanske finner svaret till den senaste tidens sömnstörningar då.

Annars har jag levt på burksoppa fyra kvällar av sju, funderat på om jag ska klippa av håret i en snorkort frisyr som skådespelerskan i A bout de souffle, drömt en ännu märkligare dröm där jag försöker gräva ner mig och mitt sällskap under jorden, med huvudena ovanför, för att det runt om oss virvlar orkaner som med snorklande trutar suger upp allt som passerar dess väg. I drömmen lyckades jag endast skyffla några spadar jord över oss, men vi bäddade likväl ner oss som vore det en bädd av finaste dun.

Imaginära lösningar enligt patafysiken, som en vän också sa.